Askildsen.

En av dessa försommardagar går en äldre man längs Södermannagatan med en plastkasse i handen. Han är klädd i jeans, färglös kort jacka och en sådan där mössa med skärm som alla har, oavsett ålder. Eftermiddagssolen värmer husväggen bredvid honom och får den att lysa brandgul. Mannen tar av sig mössan och trycker sin kind mot väggen och sen kysser han den. Han tar på sig mössan igen och går sakta vidare.

Gående bakom honom kan jag inte se om hans ansikte uttrycker glädje eller förvirring. Men någonting i hans sätt att röra sig gör mig säker på att det inte var fråga om någon fix idé utan om en ritual som har betydelse för honom. Jag får lust att ta reda på vad den kan handla om, går snabbt förbi och aktar mig för att kasta en blick, som kan råka bli granskande, på hans ansikte. Vid nästa gathörn har jag kommit på den fras jag ska öppna ett samtal med: ” Det var en vacker gest !” Men när jag vänder mig om är han borta, har försvunnit in i en port. Han bor alltså här och kanske en käresta han saknar bodde innanför husväggen han kysste. Vem vet. Repliken jag förberedde var nog inte så bra ändå, för konstruerad även om den var sann.

Efter en stunds funderande under den fortsatta vandringen bestämmer jag att Konditori Chic vid Mariatorget passar bra att läsa färdigt det nyutkomna urvalet av norrmannen Kjell Askildsens noveller på. Det är ett enkelt fik utan mondän innerstadsprägel och alla sorters människor förekommer där. Man kan tänka sig att ett par av Askildsens ensamma män, som borde känna varandra väl men inte gör det, besöker ett sådant ställe för att byta några strödda ord. Han låter det mesta hända, eller inte hända, över en kopp kaffe och frågor som förblir obesvarade ställs medan man dukar eller plockar med disken. Någon gång blir det starkare saker att dricka och då kan ingenting hindra att obehagligheter sipprar fram.

Många av männen i novellerna är gamla eller känns gamla, ofta desillusionerade och ensamma eller omgivna av släktingar de känner sig främmande inför. Jag tänker mig att Askilsen ( född 1929 ) själv är sådan och porträttet av honom på bokens omslag motsäger mig inte. De flesta av hans personer bär på hemligheter som inte bör avslöjas. Det kan röra sig om sexuella fantasier, incestartade böjelser eller ännu värre saker. De frekventaste uttrycken är: ” Han svarade inte. ” Eller: ” Men han sade inget. ” Som man förväntar sig är det kvinnorna som lider mest av tigandet och skrämda försöker de locka några förlösande ord ur karlarna. Män såväl som kvinnor betraktar varandra i smyg, ser noga till att inte själva bli sedda och sen förnekar de att de sett något alls. Det märks att novellerna mestadels är skrivna för några decennier sedan då ämnet fortfarande inte var genomlyst så många gånger om som det numera är.

Jag gör ett försök att ringa in Askildsens knappa, renrakade stil. I ” Min systers ansikte ” beskrivs tre personer genom ett fåtal till synes omotiverade och nyckfulla gester, handlingar och ord. De är förbundna med varandra som i något slags kopplingsschema där knappt återhållet våld irrar fram och tillbaka. Det slutar med en tafatt urladdning som kan tolkas som en förlösning, en möjlighet till försoning. Tvärtemot den hotfullhet som just byggts upp.

I dessa tomrum som oupphörligt markeras anas hemligheter och växer spänningar tills de känns outhärdliga. Vad är det de inte säger ? Var det där allt? Ja, någonting var det i alla fall. Men vad ? Man har jämfört Askildsen med Raymond Carver och deras skicklighet är på samma höga nivå men för mig saknas hos den förstnämnde en överraskande kontrast just när man som säkrast vet var man har honom. Mest sliter det på helhetsintrycket när åldrandets resignation tar över genom lakoniska livssammanfattande sentenser i de sena korta styckena. Bara ett mångtydigt och känsligt minne från en barndomshögsommar bryter av. Någonstans, i någon novell, hade det varit befriande med en kind mot en solvarm brandgul husvägg.

 

Det här inlägget publicerades i Betraktelser. Spara bokmärket: permalänk. Följ kommentarer med RSS.Lämna en kommentar eller lämna en trackback: Trackback URL. |

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>